Vad är Stelkramp, difteri och kikhosta
Stelkramp
Stelkramp är en sjukdom som kommer från en bakterie. Denna bakterie kan hittas i tarmarna hos många djur, samt i jord både i Sverige och andra länder. Bakterierna kan komma in i människokroppen genom olika typer av sår i huden, både små och stora. I kroppen kan de producera ett gift som påverkar nerverna och leder till sjukdomen vi kallar stelkramp.
Stelkramp sprids inte från person till person. Från det att man blir smittad till det att sjukdomssymptom dyker upp kan det ta allt från några dagar upp till tre veckor. Stelkramp kan vara livshotande, men om man får behandling i tid blir man oftast bra igen.
Stelkramp tar ungefär tre till 21 dagar att utvecklas efter att man blivit smittad. Symptomen kan inkludera huvudvärk, stelhet i käkar och nacke, svettningar, feber och svårigheter att svälja. Dessutom kan man uppleva smärtsamma kramper som inte kan kontrolleras, vilka startar i nacke, mun och halsområdet och sedan sprider sig till resten av kroppen. Det finns en stor risk att man kan kvävas om man inte får specialistvård.
Runt om i världen rapporteras dödligheten i sjukdomen vara mellan 8 och 50 procent. Denna stora variation beror troligen på hur tillgänglig intensivvård är i de olika länderna.
Om du fick ett grundläggande stelkrampsvaccin när du var barn, bör du få en påfyllningsdos varje 20:e år för att säkerställa att du är skyddad mot sjukdomen.
Difteri
Difteri är en sjukdom som är mycket ovanlig i Sverige, tack vare att vaccin mot sjukdomen ingår i det rutinmässiga vaccinationsprogrammet för barn. Det har inte rapporterats några fall av difteri i Sverige under de senaste 25 åren.
För att behålla ditt skydd mot difteri bör du uppdatera ditt vaccin varje 20:e år. Detta vaccin ges oftast tillsammans med andra vaccin som ger skydd mot sjukdomar som stelkramp, kikhosta, och ibland även polio.
Difteri överförs bara mellan människor, oftast genom kontakt med saliv. Så du kan få difteri genom att till exempel kyssa någon som är smittad eller dricka ur samma glas. Det är dock ovanligt att någon smittar personer utanför sin närmaste familj eller vänkrets.
Vanligtvis tar det två till fem dagar från det att du blir smittad tills du blir sjuk. Men det är också möjligt att du kan bära på difteri i flera månader utan att själv bli sjuk. Om du inte får behandling, kan difteri vara en livshotande sjukdom.
Difteri kan börja likt en vanlig förkylning med ont i halsen och feber. Över tid blir det svårare och svårare att svälja. Efter några dagar kan symtomen bli värre och man kan få problem med att andas. Hosta och snuva som innehåller blod och var kan också förekomma. Detta är tecken på att sjukdomen utvecklas och kräver omedelbar medicinsk uppmärksamhet.
Kikhosta
Kikhosta är en infektion som kan drabba både barn och vuxna men som vanligtvis brukar kallas för barnsjukdom. Den orsakas av en bakterie som sätter sig i luftvägarna och leder till en inflammation. Sjukdomen går över av sig själv, men även om den gör det så kan det ta lång tid att bli helt frisk – upp till tre månader.
Kikhosta sprider sig väldigt lätt mellan människor, eftersom bakterien som orsakar sjukdomen sprids via små vattendroppar när någon som är sjuk hostar eller nyser. Därför kan du bli sjuk bara genom att vara nära någon som har kikhosta och hostar.
Du kan också bli smittad om du rör vid något där dessa droppar har landat – till exempel en dörrhandtag eller en mobiltelefon – och sedan rör vid ditt ansikte, speciellt ögonen eller näsan.
Vanligtvis tar det ungefär en till två veckor från det att du blivit smittad tills du börjar märka av symtomen. Det mest smittsamma stadiet är i början, när du bara känner dig förkyld. Efter ungefär sex veckor är du inte längre smittsam, men du kan känna av irritationen i luftvägarna i upp till tre månader.
Kikhosta är mest riskabel för de som inte är vaccinerade och för små barn under sex månader, som ännu inte har fått fullt skydd från barnvaccinerna.
Trots att du har fått vaccinet eller redan har haft kikhosta, kan både äldre barn och vuxna få sjukdomen igen. Detta beror på att skyddet från både vaccinet och sjukdomen själv minskar över tid.
För de yngsta barnen, de under ett år, kan kikhosta vara mycket farligt. De kan få hostattacker så starka att de slutar andas för en stund, vilket kan leda till syrebrist. Detta kan i sin tur orsaka medvetslöshet eller kramper.
Små barn med kikhosta kan också bli oroliga eller ha pauser i andningen utan att ha hosta eller kikningar. Av denna anledning brukar spädbarn som får kikhosta ofta behöva vård på sjukhus.
Kikhosta visar sig på liknande sätt hos både vuxna och större barn. Sjukdomen börjar ofta med symptom som liknar en vanlig förkylning, till exempel hosta och ont i halsen. Vissa kan också få en lätt feber.
Efter några dagar blir hostan vanligtvis värre, och efter ungefär en till två veckor kan hostan bli riktigt jobbig, och utvecklas till hostattacker. Dessa attacker karaktäriseras av mycket hosta med segt slem, tills man till slut gör en kikande ljud, därav namnet ”kikhosta”.
Ibland kan hostattackerna vara så intensiva att man får svårt att andas och kan bli blå i ansiktet. För större barn och vuxna kan detta vara obekvämt, men det är oftast inte farligt. Hostattackerna kan ibland sluta med att man kräks upp det sega slemmet.
Vaccination mot Stelkramp, difteri och kikhosta
Detta vaccin är en kombinationsvaccin och är en del av barnvaccinationsprogrammet. Det rekommenderas att du tar en påfyllnadsdos varje 20:e år för att upprätthålla ditt skydd mot difteri, stelkramp. Skyddet mot kikhostan varar i 10 år. För de flesta innebär detta att det är dags för en påfyllnadsdos när de blir 30 år gamla eller planerar att resa utomlands. Det är också särskilt viktigt att se över sitt vaccinskydd om man planerar att bli förälder eller redan är gravid.
Vaccination i samband med graviditet
Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla gravida att vaccinera sig mot kikhosta från och med graviditetsvecka 16. Detta erbjuds kostnadsfritt. Anledningen till detta är att kikhosta kan bli en farlig och livshotande sjukdom för de allra minsta barnen. Faktum är att de flesta barn under 3 månaders ålder som får kikhosta behöver vårdas på sjukhus.
När en gravid kvinna vaccineras mot kikhosta, överförs skyddet till barnet som ännu inte är fött. Därför är det bäst att få vaccinationen minst 2 veckor före det förväntade förlossningsdatumet, men det kan göras tidigare, dock inte före vecka 16. Skyddet mot kikhosta som erhålls genom vaccination varar inte för evigt och ger därför inte samma skydd för barnet i framtida graviditeter. Därför rekommenderas att man vaccinerar sig mot kikhosta för varje graviditet.
Skyddseffekt
Det här vaccinet ger nästan fullständigt skydd mot alla sjukdomar det skyddar mot. Det väntas ge skydd mot stelkramp i ungefär 30 år, mot difteri i cirka 20 år och mot kikhosta i omkring 10 år. Det är därför det är viktigt att hålla vaccinationsschemat uppdaterat och få påfyllnadsdoserna som rekommenderas för att säkerställa fortsatt skydd.
Biverkningar
Det här vaccinet kan ge några vanliga biverkningar som oftast är milda och går över på egen hand. Dessa kan inkludera ömhet, rodnad, svullnad eller klåda på det ställe där sprutan gavs. Det kan också ge huvudvärk eller feber. Men kom ihåg, dessa biverkningar är ett tecken på att din kropp reagerar på vaccinet och bygger upp skydd mot sjukdomarna.